Sarahs perspektiv
Jag vaknade av att det pipande alarmet på mobilen började tjuta. 
"döö.." mumlade jag för mig själv och vände mig snabbt om så jag låg på mage med kudden över huvudet. 
"Sarah!!! Vakna nu då!" Jakob hoppade upp i min säng och började dra av mig täcket. 
"Låt mig va.."
"Vad gör du uppe nu, förresten?" frågade jag och gav honom en konstig blick.
"Jag ställde klockan, eftersom jag bara MÅSTE reta dig för att du måste gå upp nu medans jag bara kan krypa tillbaka i sängen och sova ett par timmar till." svarade han med ett flin.
"Ha-ha, jättekul.." mumlade jag medans jag ställde mig upp och började gå iväg mot garderoben.
"Vet du vad, jag vill inte se när du byter om!" Utbrast Jakob och sprang snabbt ut från mitt rum. Jag bara skrattade åt honom och började leta fram kläder. Inte för att det var så jätteviktigt i det här läget, eftersom jag och Sophia ändå skulle till stranden och surfa. Men något måste man ju ha på sig liksom.
Det slutade med att jag tog mina svarta jeansshorts och min vit/gråa magtröja med texten "DON'T BREAK MY "
på.

Sophias perspektiv
Jag har nu vart klar i ungefär 20 minuter och klockan är 07.38 Jag ska vara hos Sarah klockan 8 och vi ska dra ner till stranden och surfa. Vi måste ju ligga i och träna hårt nu eftersom det inte är alls långt kvar till den stora tävlingen och en sak är säker, vi satsar mot vinst. 
Jag orkade inte vänta längre, utan bestämde mig för att börja gå vägen hem till Sarah. Det brukar ta ungefär 10 minuter att gå dit, men jag kan ju gå extra sakta idag. Fast om jag är där lite för tidigt kan ju inte skada, det värsta som kan hända är ju att jag får vänta lite på henne.

Sarahs perspektiv
Just när jag tog den första tuggan på smörgåsen så plingade det på dörren. Jag sprang snabbt ut i hallen och öppnade dörren med min lediga hand. Två sekunder efter att jag tryckte ner handtaget hade jag Sophia runt halsen.
"Haha, hej på dig med" skrattade jag medans jag tryckte in den sista delen av mackan i munnen.
"Haha, hejhej." flinade hon tillbaka.
"Påminn mig om varför vi gör det här så tidigt.."
"Hehe, för att om vi surfar senare på dagen så är det fullt med människor ÖVERALLT" svarade hon.
"Right.." sa jag och himlade med ögonen. Vi båda skrattade och kramade om varandra en gång till. Jag vet inte varför men vi ger alltid varandra extra mycket kramar. Vi är riktiga "kram-människor", vi älskar att kramas.
"Så.. redo för lite surfing då?" frågade hon med ett stort leende på läpparna.
"Det vet du att jag är" svarade jag. "jag ska bara hämta mina saker"

Senare på kvällen/ Sophias perspektiv
Träningen var grym. Det är alltid lika kul att surfa, det är som en befrielse. Som att när man kliver upp på surfbrädan så försvinner allt runt omkring. Det är liksom bara jag och vågorna. Åh, jag älskar att surfa!
Efter surfingen var jag och Sarah hemma hos mig en stund och vi åt även middag där med mina föräldrar och eftersom min storasyster Hannah kom förbi så satt vi en stund och pratade med henne också. Vi hade faktiskt riktigt kul och jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv.

Vi satt nu i Sarahs vardagsrum. Jag, Sarah och Jakob hade bestämt oss för att ha en skräckfilmsmaraton. Egentligen hatar både jag och Sarah skräckfilmer, vi brukar aldrig kunna sova efter de och vi blir alltid jätterädda för minsta lilla. Men ändå så älskar vi de på något sätt.

Sarahs perspektiv
Jag tog fram min mobil och loggade in på twitter. Jag kollade lite mentions och såg att Hannah hade twittrat "I had a really great time with @Sophia_belieber and @Sarah_Wingson today, I miss you girls already!xxx"
Jag log stort och svarade "Yeah, it was really fun. Miss you2 girl!xx"
Jag gick sedan in till min profil och skrev "Horror movie marathon with @Sophia_belieber and @Jakob_the1 ... am I gonna survive?!! :o"

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Där har ni kapitel 1 lite sådär mitt i natten. Kommentera nu! :D<3

Sarah är en ganska vanlig 19 årig tjej. Hon har blont långt hår ungefär till midjan, klarblåa ögon och är ganska lång. Just nu bor hon i ett stort hus i Sundsvall tillsammans med sin mamma, pappa och lillebror Jakob som är 2 år yngre än Sarah. På sin fritid brukar Sarah surfa tillsammans med sin bästis Sophia, de brukar vara med i olika surftävlingar och om ungefär en månad är tävlingen alla surfare har väntat på.. De som kommer på första plats, andra plats och tredje plats i tävlingen får åka till Waimea Bay på Hawaii och tävla med andra tredje, andra och första platsare från andra länder, där de sen gör upp om det "riktiga" guldet, silvret och bronset. 

Nämnde jag att när Sarah för ungefär 1 år sedan bodde i London där hon pluggade i 2 år, så var hon faktiskt väldigt bra vän med killarna från självaste One Direction...

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja, jag bestämde mig för att börja på den nya novellen.. Här har ni prologen. Kommentera nu! :D<3

Här är fyra länkar till andra novellbloggar där de skriver om One Direction, jag läser de alla fyra och de är riktigt bra. Så de tipsar jag om att ni ska kolla in. :)
1. onedirectionnooveller
2. onednovell
3. onedirectionnovell
4. bedersen

Jag har ingen aning om hur jag ska göra.. Ni får hjälpa mig!
Såhär är det.. Enda sedan jag började skriva på denna novell, alltså What Makes You Beautiful, har det känst konstigt på något vis och jag har haft svårt för att skriva den.. Jag tror det blev fel enda från början, den kändes liksom inte riktigt rätt. Nu har jag faktiskt fått upp nya tankar om en helt ny novell, som jag känner är mycket roligare och mycket mer händelserik osv. Så, här är frågan: Tycker ni att jag ska lägga ner denna novell helt och hållet och börja på den nya? Eller, tycker ni jag ska fortsätta med denna? Eller, tycker ni att jag ska försöka skriva på båda två? (Vilket kanske blir lite jobbigt för både er som läser och mig som skriver..)

Det här får ni faktiskt ta och svara på, för om ni inte visar att ni bryr er (om den ens finns någon som läser här) så kommer det nog att sluta med att jag lägger ner novellbloggen helt. Det är inte speciellt kul att sitta här och skriva och skriva och skriva när ändå ingen läser/bryr sig? 


Så i alla fall, kram på er alla! :D<3

När jag såg den här bilden kände jag mig lite tvungen att lägga ut den. Bara för att de var så oerhört söta! :D<3

 

Ja, här är länken till min personliga blogg som jag just har startat: Kevato 
Eftersom att det är min personliga blogg så skriver jag alltså inte om One Direction där. Eller jo, kanske lite ;) 
Men det är inte någon speciell "One Direction blogg"
Men där är alltså bloggen lite mer om mig, om det är så att ni vill veta mer om mig. Annars så kan ni ju alltid fråga om mig här i en kommentar. Jag har sett andra bloggar där de får in massor med frågor om den som skriver och där då hon (eller han också givetvis) svarar på alla frågor i ett inlägg. Så det är bara att fråga på, inga frågor är konstiga. :)<3 

Gabriellas perspektiv
Jag vaknade tidigt denna morgon för en gångs skull. Fast det fanns dock inget kul i det.. Inte den här gången.. Inte det minsta.

Cecilias perspektiv
När jag vaknade och insåg att det bara var jag vaken så tog jag snabbt fram mobilen och kollade klockan: 07.47 jag gäspade och checkade twitter och facebook innan jag la tillbaka den, lutade mitt huvud bakåt till kudden och slog igen ögonen igen. Det fanns ju ändå inget att göra uppe, så varför inte sova ett par timmar till?
Just när jag kände hur sömnen började knappa in på mig så hörde jag ett brak. Eller egentligen var det kanske inget brak, men nånting var det som lät... HÖGT! Jag slog snabbt upp ögonen och reste mig upp till sittande ställning. Jag hörde hur någon sprang i hallen. 'Antagligen till toan' Tänkte jag och lutade mig försiktigt bakåt igen. Toalettdörren stängdes igen med en hög smäll och jag hörde hur någon eller något bomba ner på golvet och toalettlocket öppnades, med en smäll det också. 
Jag tassade försiktigt ut i hallen för att titta vad det var som hände. Då slog det mig, vart var Gabriella? Jaha, då var det antagligen hon som hade kutat in på toan sådär. Men vad hade då hänt?
Jag smög fram sista biten till dörren och knackade på försiktigt.

-Gå.. Hörde jag Gabriellas röst säga svagt.
-Gabbi, vad har hänt? Hur mår du egentligen? Frågade jag samtidigt som jag försiktigt knackade på igen. Hon var tyst en stund innan hon svara:
-Sjuk eller något.. Jag vet inte, du vill nog inte komma in.
-Jo, snälla öppna. Bad jag.
Jag stod helt stillaa och väntade på svar, men det kom inget. Jag satte armarna i kors och lutade mig mot väggen.
Jag väntade ett tag till, när jag plötsligt hörde hur hon började röra på sig därinna och efter någon halv minut var dörren öppen och jag fick gå in.
Jag gick snabbt in och låste dörren efter mig. Jag vände mig om och såg att Gabriella hade kräkts.. Nice.

-Lust att spola ner det där? Frågade jag och gav henne en menande blick.
-Sorry.. Sa hon snabbt och tryckte på knappen.
-Så vadå, är du magsjuk? Frågade jag och satte mig ner på golvet, lutad mot dörren.
-Nej, eller jag vet inte, det känns liksom inte så. Svarade hon och satte sig bredvid mig.
-Matförgiftad?!
-Haha, nej det tror jag inte. Småskrattade hon och jag log mot henne.
-Så.. Sover du dåligt då? Frågade jag.
-Ja, jag gör nog det, vadå då? Frågade hon och tittade på mig med en undrande blick.

-För det som hänt med Kajsas mamma va? Jag gav henne en fråga istället för ett svar.

-Ja, jag försöker vara så glad som möjligt på dagarna så inte Kajsa ska märka att jag är såhär ledsen, det blir svårare för henne då, på kvällarna och nätterna när hon inte kan se mig, då är det som att jag passar på att gråta ut..
-Därför sover du i stort sätt inget? Kollade jag för att vara säker.
-Exakt. Svarade hon kort.
-Det är därför du kräktes, du måste sova mer tjejen, din kropp mår inte bra av det här. Förklarade jag och kollade in i hennes ögon och försökte vara så allvarlig som möjligt, för det här var verkligen allvarligt.

Några timmar senare/ Gabriellas perspektiv
Min mobil plingade till. Ett nytt sms från någon okänd, det stod bara ett nummer.
"Hi Gabbi, It's Louis. Open the front door! :)"
-Va?! Brast det ur mig. Vad menade han med det? 
-Vadå? Frågade Nathalie och gav mig en konstigt blick.
-Ehm, vi ska visst öppna dörren.. Mumlade jag tyst medans jag gick bort mot dörren.
Där ute låg det en blombukett med ett kort. Kajsa, Nathalie och Cecilia ställde sig bredvid mig och kollade frågandes på mig och sen tittade de ner på buketten. Jag tog upp kortet och läste högt: "Surprise! We're coming to Sweden two days from now. And we really want to meet you then. Harry really wants to go on a date with Gabbi, just so you guys know's about that. ;) See yah! :) /Louis! Well.. The others too, kind of ;)" 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 12! :D<3
Jaha, vad händer nu då?
Ledsen för att det kom upp så sent idag.. Men när jag satt vid datorn förut och skrev på kapitlet, så blev det åska och min pappa stängde av allting. Därmed försvann kapitlet jag hade börjat på, så jag fick börja om. Men här har ni i alla fall kapitlet! :)

Jag har två frågor till er också. Så det kan vara bra om ni svarar på de så jag vet vad jag ska göra.<3

Första frågan: Tycker ni jag ska lägga ut bilder som hör ihop med kapitlet? Det kanske blir lättare att se saker och ting framför sig då? Jag vet inte, det är ni som läser och det är ni som får bestämma.<3
 
Andra frågan: Tycker ni att jag ska starta en facebook grupp där jag skriver om när nästa kapitel kommer ut och där ni kanske kan vara med och rösta på vad ni tycker ska hända i nästa kapitel och sådant? Skulle det vara bra?<3


Det är också så att det är en tjej som har sagt till mig att hon tycker att jag ska skriva ut olika sätt att "kontakta" mig på eller olika sidor jag har osv, förutom bloggen då. Så jag tänkte att jag skriver väl ut några då:

Hotmail - emeliegirl@hotmail.com
Twitter - EmmeLoves1D
Kik - emeliebrenklert 
Instagram - KeVaTo