Sarahs perspektiv
Jag vaknade av att jag fick iskallt vatten över mig.
"AAAAH! Vad håller ni på med?"
"Vad tror du? Vi var ju tvugna, du svimmade ju.." svarade Sophia och kollade allvarligt på mig. Jag väntade på att hon skulle fortsätta men det kom inget mer. Istället var det Hannah som började prata.
"Så, vad var det som hände?" frågade hon tyst och försiktigt. Jag tystnade för några minuter innan jag svarade med låg röst.
"Jakob är på sjukhuset."

Sophias perspektiv
Jag tittade medlidsamt på Sarah som försökte allt vad hon kunde att hålla bort tårarna från att svämma över.
Jakob på sjukhuset, men vad hade hänt?
"Sarah.." började jag lite tyst. Hon tittade upp på mig och ställde sig sedan sakta upp.
"Vad är det som har hänt med honom?" fortsatte jag när vi stod öga mot öga.
"Jakob och Hampus var ute och cyklade och sen kom en bil med någon man i som var typ bakfull.. Hampus hann svänga undan, men inte Jakob.. och nu, bara för att den där dumma människan var tvungen att köra bil när han var bakfull, så ligger min bror på sjukhuset!" säger Sarah som vid det här laget inte kunnat hålla tillbaka tårarna längre, utan börjat gråta. Jag känner hur jag också börjar få tårar i ögonen, det gör ont att se sin bästis så här ledsen, plus att Jakob är praktiskt taget som min egen bror. Jag tar ett djupt andetag och drar in Sarah i en kram. Vi står där en stund och jag låter henne gråta ut mot min axel. Jag sneglar bakåt och ser Hannah stå där och titta oroligt på oss. Innan jag vet ordet av så har hon lagt sina armar runt både mig och Sarah, som man fortfarande kan höra snyfta.

En timme senare/ Sarahs perspektiv
Jag gick med skakiga ben genom den långa sjukhuskorridoren. Jag hade Sophia med mig som stöd, eftersom jag inte visste om jag skulle klara att träffa min bror i det här tillståndet helt själv. Mamma som var på sjukhuset när hon ringde till mig var inte där längre, hon och pappa hade åkt hem för ett tag sedan. 
Vi kom fram till rum 1408 som vi hade fått reda på att han låg i. Jag knakade löst på dörren med mina skakiga händer. Vi hörde mummel där inifrån och antog att det var något slags "kom in", jag tog tag i Sophias vänstra hand och öppnade dörren sakta med min lediga hand medans jag klämde Sophias hand hårt. 
Det var inte det pigga och gulliga brorsan jag brukar ha, som låg där inne. Han låg där och såg verkligen halvdöd ut. Det var en hemskt syn och åter igen kunde jag känna att tårarna var påväg fram. Jag mötte Sophias blick och hon nicka mot mig. 
Jag gick fram mot sängen där min bror låg och satte mig på sängkanten. Jag tog tag i hans hand och jag kunde se ett matt och halvhjärtat leende spida sig på hans läppar. 

Sophias perspektiv
När Sarah gick fram och satte sig på sängkanten vid Jakob, så gick jag till andra sidan sängen eftersom det stod en stol där. Jag satte min på den och studerade min bästa vän och hennes lillebror. Det var verkligen hemskt det som hade hänt och varför hände det just Jakob? Han är faktiskt en väldigt bra kille, precis som sin syster.
"Hur mår du?" frågade jag och Sarah gav mig en menande blick.
"Han kanske inte orkar prata, eftersom han knappt kunde få fram ett leende.." förklarade hon och jag ångrade snabbt att jag öppnat munnen.
"Åh gud förlåt, jag tänkte inte på det." sa jag och kollade ursäktande mot Jakobs håll. Inte för att han såg det eftersom han stirrade rakt in i väggen, men ändå. Det var tyst en stund, men tillslut fick Jakob upp munnen för att säga något.
"Det är okej.. jag orkar bara inte göra nånting.." viskade han så tyst så man knappt kunde höra. Antagligen bara för att han var så trött i hela kroppen och så.

Jakobs perspektiv
Jag visste ju att Sophia verkligen ångrade sig, man hör det på hennes röst. Men jag ville inte att hon skulle må dåligt för det. Så jag tog sats och fick tillslut fram meningen som jag ville få fram. Inte för att det lät så högt och absolut inte i normal samtalston men en liten viskning fick jag fram i alla fall. 
Både Sarah och Sophia tittade förvånat på mig när jag hade sagt klart meningen. Det var ju egentligen inte meningen att jag skulle prata, men jag gjorde det ändå. Tystnaden avbröts av en knackning på dörren och snart dök en av mina sjöterskor upp i dörröppningen. 
"Hej på er, jag är Anna, Jakobs sjöterska." log hon och skakade hand med både Sarah och Sophia.
"Sarah, Jakobs syster." svarade Sarah med ett halvhjärtat leende.
"Sophia, Sarahs bästis, Jakob är nästan som min bror också." log Sophia. Det gjorde mig ganska glad att höra det, att jag var som hennes bror också. 
"Jo, jag tänkte att ni kanske ville veta lite om hur det ligger till nu med Jakob och så?" frågade Anna och både Sarah och Sophia nickade.

Sarahs perspektiv
"Jakob är ju inte direkt på topp, som ni kanske ser. Men som det ser ut nu, så kommer han snart bli bra igen. Han kommer få ligga inne här tills vi vet säkert hur det kommer gå med honom, så i alla fall några nätter till får ni räkna med. Vi vill ju inte riskera något, som ni kanske förstår.. Hur som helst, så ska jag lämna er ifred nu, så ni får prata och så, men ni får snart vara klara tjejer, Jakob behöver sova." sa Anna och log. Vi tackade för informationen och hon gick ut. 

"Om fem dagar är tävlingen." fick Jakob ur sig. Sophia log stort och nickade.
"Riktigt taggad!" små flinade hon. Själv satt jag bara tyst. Jag kan ju inte tävla nu? Om jag kommer 3a, 2a eller 1a så kommer jag ju få åka till Hawaii.. och där med så kommer jag lämna Jakob här, när han just har råkat ut för en olycka. Nej! Nej, nej och åter igen nej. Jag tänker INTE lämna min bror nu.

"Vad är det?" frågade Sophia oroligt och la en arm runt min rygg.
"Jag kanske bara ska hoppa av..!?!?!"


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 3 :)
Oj då.. Vad händer nu? Kommer Sarah hoppa av nu, 5 dagar innan tävlingen?
Haha, ni får vänta och se! Kommentera nu! :D<3

 

JoJo

15 augusti 2012 14:51

FÖRLÅT för att ja inte har kommenterat... Men tur att ja inte har missat så mycket! Ja har ju som sagt varit i England, vi bilade så ja har varit i Frankrike, Tyskland, Belgien, Holland o Danmark! O sen har ja varit på bröllop, hos mina kusiner, hos min mormor o morfar! Sen har ja varit i GbG, o i helgen ska ja till Sthlm!O sen börjar skolan... Så ja har fullt upp, precis som du!xP<3 Men kapitlet va jättebra! Fast ja tror hon tävlar ändå, annars blir d ju ingen story, o de vinner nog oxå o åker till Hawaii o träffar Självaste One Direction! På nåt sätt kommer de ändå komma till Hawaii o träffa One Direction, annars blir d ingen 1D-novell, om inte du kanske ändrar storyn?;) Elr så träffar de inte One Direction på Hawaii? Okej, nu blev d lite långt, o nu blev d ännu längre, okej ja slutar nu!

Emelie

20 augusti 2012 18:55

Hahahaha, det var kul att komma in såhär första gången på typ tusen år (känns det som) och se en så lång kommentar! Det verkar som att du har haft väldigt kul i alla fall! :)
Haha, vi får se om jag ändrar den eller inte ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att jag inte har skrivit här på typ.. flera år, sorry :)Men hursomhelst så får ni kolla in ifidietellhimilovedhim om ni nu läser det här! En ny blogg startad med min bästis, så check it out please! :DOch nej, om ni nu undrar så kommer jag nog...

Jag vet, jag vet.. Jag har inte skrivit på minst 5 år. FÖRLÅT! Men saken är den att jag inte kommer ha tid och ork att skriva här så mycket mer, efter vad det ser ut nu i alla fall. Ja, vi får betyg i år.. AAAAAAHH!!! :oDet är liksom alltid nånting s...

Heyy guys! ;)Hoppas ni gillade kapitlet jag la upp tidigare :)Så jag ville bara säga, att om ni har twitter så får ni gärna följa mig :) Där heter jag: @EmmeLoves1DOm ni dock inte har twitter... så skaffa det ;) haha, nej men jag lovar att ni inte ko...

Sophias perspektivVa?! Hörde jag rätt? Hon kan ju inte hoppa av nu! Den här tävlingen är ju det största som har hänt oss, vi pratar om den hela tiden och vi har jobbat så hårt för att komma dit vi nu är. Hon kan ju inte hoppa av nu, det är som att ge...

Vet ni vad?! :)Ett nytt kapitel kommer senare ikväll, yay! :) Bara så ni vet hur det ligger till.. Jag har VERKLIGEN haft fullt upp! Jag har spenderat varje dag denna veckan med Cornelia eftersom att hon om en vecka åker hem igen och då kommer v...