Gabriellas perspektiv
Jag satt på en stol i Cissis rum och väntade på att hon skulle komma ut ur duschen. Hon hade lovat att hjälpa mig med mitt hår och smink. Om en och en halv timme skulle vi sitta i bänkarna i skolans aula och lyssna på rektorns tal, sen var det äntligen sommarlov..
-Gabbi, jorden anropar!
Jag vände mig förskräckt om, eftersom jag inte hört att någon kom in i rummet.
-Hahaha, blev du rädd eller?! Skrattade Cissi medans hon rotade fram en hårtork.
-Ja, det blev jag faktiskt, jag märkte aldrig att du kom in. Svarade jag och kände hur jag blev lite röd om kinderna.
-Inte så konstigt, med tanke på att du verkade vara väldigt långt borta i tankarna. Sa hon och log mog mig.
Jag fnissade till lite och log tillbaka mot henne. Det var verkligen typiskt mig.


En timme senare stod vi klara i hallen och väntade på alla andra.
-Gabbi, Cissi, har någon i eran skola någon snygg storebror som ska komma? Frågade Cecilias storasyster Nathalie när hon kom ner för trappan med ett stort leende på läpparna.
-Haha, du och dina killar! Svarade jag med ett flin.
-Det är faktiskt normalt för en 19 åring som jag att bara tä... Längre hann hon inte innan Cissi brast ut i skratt.
-Vad var det som var så kul nu då? Undrade hon istället.
Vad trodde hon egentligen? Att Cissi bara skulle börja skratta åt ingenting? Så klart att hon började skratta bara för att Nathalie snackade så mycket om killar hela tiden.. Men det kunde jag ju inte säga..
-Eh, hon är som hon är. Svarade jag bara. Nathalie log mot mig.
-Jo, jag vet! Skrattade hon.
-Tjejer, nu måste vi åka! Cecilia och Nathalies mamma kom ut i hallen med deras pappa hack i häl.
-Ja, men vi är ju klara, vi väntade ju bara på er. Svarade vi alla tre i mun på varandra.
-Så bra då, då åker vi. Sa Lasse (deras pappa) och log mot oss.

Min mamma Katharina , pappa Ronny och storebror Robert, eller Robban som han också kallas, var redan påväg till våran skola där avslutningen var.
Cecilias mamma Carina, hade pratat med min mamma i telefon, det var därför det tog så lång tid för de att bli klara och komma ut i hallen.

Men nu var vi äntligen påväg till avslutningen och jag blev jätteglad av bara tanken att sommarlovet nu var så nära.
-Tänk att ni alldeles strax har gått ut ännu ett år i skolan utan så mycket som en enda kvarsittning, känns inte det bra? Frågade Nathalie med ett flin.
-Ha-ha, jättekul Natta! Svarade jag och Cissi nickade instämmande till det jag nyss hade sagt.
Resten av bilresan satt jag bara tyst och tittade ut genom fönstret, ingen annan sa någonting heller.

En timme senare/ Cecilias perspektiv
Äntligen fick vi rusa ut på skolgården och känna solens värme och le som tokar över att det var sommarlov. Rektorns tal hade varit långt och vissa hade till och med somnat. De flesta tyckte det var jobbigt att lyssna på rektorn när han babblade på om allt och inget, det tyckte jag med iochförsig fast det orkade jag inte bry mig om längre. Nu hade jag ett helt sommarlov framför mig med världens underbaraste Gabriella. 

-Heeeej! Skrattade Gabriella medans hon hoppade upp på min rygg.
-Haha, hej på dig med, men du, ta det lugnt med min rygg! Fnittrade jag.
-Tjejer, kom hit! Ropade plötsligt Gabbis mamma.
Vi hoppade glatt fram till våra föräldrar och syskon som stod och log mot oss med stora leenden.
-Vad är det?! Varför ler ni så?! Frågade Gabbi nyfiket.
-Vi har en överraskning! Log Natta.
-Och ni kommer älska den! Tillade Robban med ett stort leende och en busig blick.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Första kapitlet! :D Kommentera! :)<3 

 

JoJo

22 april 2012 19:16

7kt bra;D <3<3<3

Emelie

22 april 2012 20:04

Haha, tack så mycket! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att jag inte har skrivit här på typ.. flera år, sorry :)Men hursomhelst så får ni kolla in ifidietellhimilovedhim om ni nu läser det här! En ny blogg startad med min bästis, så check it out please! :DOch nej, om ni nu undrar så kommer jag nog...

Jag vet, jag vet.. Jag har inte skrivit på minst 5 år. FÖRLÅT! Men saken är den att jag inte kommer ha tid och ork att skriva här så mycket mer, efter vad det ser ut nu i alla fall. Ja, vi får betyg i år.. AAAAAAHH!!! :oDet är liksom alltid nånting s...

Heyy guys! ;)Hoppas ni gillade kapitlet jag la upp tidigare :)Så jag ville bara säga, att om ni har twitter så får ni gärna följa mig :) Där heter jag: @EmmeLoves1DOm ni dock inte har twitter... så skaffa det ;) haha, nej men jag lovar att ni inte ko...

Sophias perspektivVa?! Hörde jag rätt? Hon kan ju inte hoppa av nu! Den här tävlingen är ju det största som har hänt oss, vi pratar om den hela tiden och vi har jobbat så hårt för att komma dit vi nu är. Hon kan ju inte hoppa av nu, det är som att ge...

Sarahs perspektivJag vaknade av att jag fick iskallt vatten över mig."AAAAH! Vad håller ni på med?""Vad tror du? Vi var ju tvugna, du svimmade ju.." svarade Sophia och kollade allvarligt på mig. Jag väntade på att hon skulle fortsätta men det kom ing...